Min ögonsten. . .

publicerat i Allmänt;
Att få träffa dig igår va helt sjukt undebart, trodde att jag skulle börja gråta, gråten satt i halsen men jag svalde den och klarade det.
Som vanligt skulle du nafsa till mig som du alltid har gjort, du kollade på mamma så där som du brukade göra när hon inte pratade med dig utan stod sådär vi sidan bakom dig och pratade med någon annan. Precis samma beetende hade du, som vanligt.

Fy vad jag saknar dig det är helt sjukt, att någon som du kunde lämna ett sådant stor hål.
Jag vet att du har det super bra nu och bättre kunde du inte få, det är jag verkligen så glad över.
Men saknaden kommer alltid att vara lika stor. Kommer och hälsar på i helgen igen och då ska vi rida en sväng också, kommer vara underbart men jobbigt samtidigt.

I 6 år träffade jag dig varje dag och nu träffar jag dig aldrig, har möjlighet till det men det är jobbigt. Inget kan och kommer bli som förr.
Min bästa vän du fanns där alltid och lyssnade på mig, den bästa medecinen som fanns om man var ledsen var att åka upp i stallet och bara sitta där hos dig.

Jag saknar dig Virdarnas Kasper - min ögonsten min nasse jag älskar dig!

                                      

Kommentarer :

1:a kommentar, skriven , av Louise:

Kasper, de va längesen man såg han :(

Kommentera inlägget här :